tisdag 29 januari 2008

Mikaelidagens predikan

av Ingemar Franck

Doktorsavhandling i teologi som undersöker predikans innehåll under tre tidsperioder. Senmedeltiden, Luther och den luterska ortodoxin. De olika predikanternas dogmatiska syn på Mikaelidagen är olika. Undersökningen är givetvis medveten om dogmatiken, men utgångspunkten är homiletisk. Vad har predikan haft för uppgift och syfte. Här hänvisar författaren till Ivarsson frågeställning i avhandlingen "Predikans uppgift", som bryter med betonandet av det systematiskt-teologiska i tidigare undersökningar av predikan.

Medeltida förkunnare hade inte bara evangeliperikopen (Matt 18:1 ff) att tillgå när de skulle predika Mikaelidagen. Det fanns också en rik flora av legendberättelser om änglar i allmänhet och Mikael i synnerhet som det var vanligt att använda. Också uppslagsböcker i änglateologi fanns i stora upplagor. Predikningarna som undersökts visar att man inte använt hela dogmatiken i förkunnelsen, utan mycket koncentrerat sig på det mest folklig, framförallt om änglar som hjälpare och förebedjare.

Martin Luthers syn på förkunnarens uppgift var att den skulle med Guds ord förkunna för människan så att denna i anfäktelsen kunde stå fast i tron. Luther räknade med både lekamliga och andliga anfäktelser. Lidande och elände, tro på förkastelse, är exempel på anfäktelse enligt Luthers mönster och all detta kommer från djävulen. Själen försöker djävulen skada genom falsk lära, förtvivlan och onda lustar. Djävulen är ständigt närvarande nära människan och bearbetar henne ständigt. Luthers intresse för änglarna är inte det metafysiska intresse som fanns i medeltiden änglahierarkier, utan det själavårdande. Guds ord och Gud själv är den hjälparen mot djävulens angrepp. Änglarna finns med som Guds redskap. Men Luther är mycket kritisk mot tidigare tillbedjan av änglar, som han ser som avgudsdyrkan.

Den lutherska ortodoxin på 1600-talet har setts ner på av sentida forskare. Författaren vill i motsättning till kollegor framhålla att de verkligen hade ett program i sin förkunnelse. Exemplen kommer från Tyskland med Johan Arndt som främsta namn. Melanchtons inflytande som grundare av den ortodoxa teologin betonas. Predikans uppgift under denna tid är att betona Kristi verk. Därför ses mycket i änglabeskrivningar som indirekta syftningar på Kristus. Abraham får löfte från Gud via ängel, som är Kristus. Jakob brottas med Kristus. Mikael/Kristus strider mot Satan. Även om demontro och rädslan för trolldom var stark under den tid finner författaren inga belägg för att man predikat om onda änglar, utan de är stödet från goda änglar som betonas.

måndag 28 januari 2008

Gäst hos verkligheten

av Pär Lagerkvist

Boken berättar om Anders barndom och ungdom i ett stationssamhälle. Hur han finns i en stor familj i huset vid järnvägen, hos moderns släkt på landsbygden. Ångesten finns med hos existentialisten Lagerkvist. Boken har beskrivits som en självbiografisk skildring, och tid och plats stämmer väl med det. Han var född i Växjö 1891. Det är en rädd särling i det kollektiva som försöker finna sin väg. Döden är det stora hotet. När mormoder blir sjuk klarar inte Anders att hålla kontakten med henne längre. Det religiösa i hemmet stöter bort honom och han försöker finna sin egen plats i världen och förhållandet till Gud. Platsen är en vid en sten ute i skogen, där är han fri från omgivningen.

söndag 27 januari 2008

Slaget om Kursk
av Anders Frankson och Niklas Zetterling

När vände det andra världskriget på östfronten? Finns det ett slag som kan ses som det avgörande för krigets utgång? Många skulle svara Stalingrad på båda frågorna. De mer specialiserade militärhistorikerna berättar framhåller ofta slaget vid Kursk sommaren 1943.

Den här boken är mer än en berättelse om ett stort slag i Ryssland 1943. En fyllig redogörelse av kriget mellan Sovjet och Tyskland. Förutsättningarna beskrivs, med massiv sovjetisk överlägsenhet i manskap och material, som uppvägs av tysk överlägsenhet i utbildning och ledning.

Trots sin skebara underlägsenhet går tyska armén till offensiv sommaren och hösten 1941, som övergår i defensiva strider under vintern då ryssarna får övertaget. Sommaren 1942 börjar på nytt stora tyska framryckningar på den södra fronten. Det leder till den märkliga sammandragningen av trupper till det militärt betydelselösa Stalingrad med en kraftig utbuktning av frontlinjen som ryssarna drar fördel av i sin vinteroffensiv som kostar Wehrmacht dess 6 armé. Vårvintern 1943 har von Mansteins pansar lärt sig att dra fördel av sin rörlighet och kan pressa motståndaren innan vårleran sätter stopp för striderna. Försommaren 1943 står det klart för båda sidor att en kraftig upprustning pågår på den centrala fronten vid Kursk.

Den 5 juli 1943 inleder starka tyska pansarstyrkor en offensiv från söder mot Kursk, Svagare styrkor i norr försöker också inbrytning. Ryssarna har mängder av manskap och stridsvagnar i reserv som de kan föra fram. Under en vecka tid kunde de tyskar pansaret långsamt tränga framåt. Men de var aldrig i närheten av att nå sitt mål, inringning av den ryska armén vid Kursk. Under andra halva av juli och augusti gick initiativet över till Sovjet, och de började att under hårda strider pressa tillbaka Wehrmacht. När stridaktiviteten avtog hade stod Sovjet som segrare, de hade hållit emot under den tyska offensiven och sedan själva kunna vinna terräng.

Slaget vid Kursk kostar båda sidor stor förluster, men det är första sommaren som ryska trupper kan stoppa tysk framryckning och börja tvinga dem på reträtt. Därför menar en del historiker att här kom den verkliga vändpunkten på östfronten. Sovjet gick från defensiva till offensiva strider. Wehrmacht kunde inte längre avancera, och skulle därför inte kunna avgöra kriget i Ryssland till sin fördel.

torsdag 17 januari 2008

Svensk bostad

av Erik Lundberg

Boken blev under lång tid ett standardverk om svenskt bostadsbyggande. Bostadsformer växer fram ur de material som finns till hand. Samhällsstrukturen och den sociala ställningen. Lundberg visar med många utländska exempel på den internationella utvecklingen och Sveriges beroende och inspiration från denna. Jämfört med senare tider bildrika verk är det här en textbok med en hel del ritningsmaterial som illustrerar utvecklingen.

onsdag 16 januari 2008

Stengrunden

av Bo Gierz

I tre delar berättar Giertz om det andliga livet i Ödesjö församling. Tiden är 1810, 1880 och 1940. De tre delar berättar om nådens ordning, om kampen mot frikyrklighet och baptism, och om kampen för mot den liberala teologin.

Det är fest i prästgården i Ödesjö sommaren 1808. När begäran om sockenbud till en döende odalman kommer blir den unge pastorsadjunkten Henrik Savonius som får göra den två mil långa resan ut till den döende. Savonius har kommit från Uppsala ut i det han upplever var obygderna för att göra sin tjänstgöring och sedan avancera. Han är fylld av poetisk stämning och det är också hans predikningar. Bonden som sjutsar honom frågar: "Kan Pastorn säg, hur man skall bringa en svårligen anfäktad själ till tro på nåden?" Savonius utsätts för en utmaning som han inte alls är beredd på. Skriftetalet som han har med är en poetisk betraktelse av naturens fägring såsom uppenbarelse av Försynens visa och allgoda världsstyrelse. Men det är inget att ha med till en desperat man, som hela sitt liv försökt att leva kristet, men upplever sig ha misslyckats och att ondska alltid funnits kvar i honom. Savonius har inga svar på hopplösheten att vara förkastad. Situationen räddas av grannen Katarina som kommer på besök. Hon tar sig an Johannes. "Att så se sin synd, det förmår endast den som äger den Helige Ande. Ditt hjärta är orent, det är syndens verk, men att du ser det , det är Guds verk"

Efter upplevelserna kastar sig Savonius in i studier av postillor. Han läser Nohrborg, Den fallna Menniskans Salighetsordning, Concordia Pia, Luthers Kyrkopostilla och Pontoppidans Collegium Pastorale. Predikningarna fördjupas och lämnar det natursvärmiska, men blir samtidigt hårdare och mer fördömande. Han fördömer missförhållanden i samhället, men även klädedräkter och prydande. Kyrkan fylls av gudstjänstbesökare.

Prosten Faltin får besök av ryttmästaren som för andra överhetspersonen i socknen framför klagomål. Även kyrkoherdar i närliggande pastorat är irriterade över att folk söker sig till Ödesjö kyrka för att lyssna på Savonius. Alla de hotar att skriva till domkapitlet för att få bort den misshaglige pastorsadjunkten. Faltin som anser att Henrik Savounius handlar oklokt i mycket av sin stränga tillämpning av evangeliet beslutar att försvara sin adjukt.

Flera år av oroligheter och biskopsbyten går innan domkapitlet behandlar fallet Savonius. Under tiden kommer han själv under anfäktelse. Vad ger honom rätt att stå och tala till folket som själv är så lite omvänd. Viss söker han egen ära, och talar onödigt där han borde vara uppbygglig. Han börjar längta efter ett nytt möte med Katarina, och han förfäras över hur dömande hans omvända har blivit, med Henrik Savonius bistånd. Räddaren blir hans kollega kaplanen ... som kan förmedla nåden till honom. Mer evangelium och mindre lag kanske är en chansning som ska användas i en församling. Samma dag som Henrik finner öppning kommer beskedet från domkapitlet, han är avsatt från tjänsten i Ödesjö.

--

Den gamle kyrkoherden i Ödesjö får vid jultiden 1880 en ny adjunkt. Pastor Fridfeldt är klart inspirerad av väckelsen. Han drar stora skaror till sina gudstjänster och samlar olika fromhetsriktningar. Waldenström och baptister.

En tvist mellan två bönder om en ko och betalningen för den, skapar en kris i gemenskapen. Den gamle kyrkoherden får ingripa som medlare och gör det på ett genialt sätt, så att han löser den ekonomiska osämjan utan att någon förlorar, och skapar förlåtelse.

Fridfeldt dras åt väckelsen och troendedopet, men i den avgörande stunden vid ett hembesök upplever han ondskan i den gamle fromme och hos det lilla barnet. De är inte renade eller rena. Där finns hemligheten med Guds nåd, den verkar på orena människor. Därför blir vuxen dopet bara ytterligare en handling för egen förtjänst. Han tar avstånd från baptismen.

Tredje avsnittet om präster i Ödesjö börjar i slutet av 1930-talet. Den nyprästvigde missiveras till den andligen nedgångna socknen. Han gör många misstag och skaffar sig många motståndare. I upplysningens ögonblick går han till herrgården Salsta för att be om förlåtelse, och allting vänder, väckelsen börjar. Skaror samlas kring kyrkan och komminister Gösta Torvik. Gunnar Schenstedt blir en av hans trognaste medarbetare i arbetet med de fyra absoluterna. Vändningen kommer med kyrkoherdens predikan i Sörbygden där han lyfter fram "stengrunden", syndafördärvet i människan som finns kvar hur mycket man än rensar bort stenen som ligger lös.

Schenstedt har funnit en sin väg andligen och med samvetet som styrande över den stela läran och bibelordet. Torvik som varit dragen åt det hållet söker sig till kyrkans lära.

tisdag 15 januari 2008

Tio böcker om arkitekturen

Vitruvius

Vitruvius var romersk arkitekt och levde under århundradet för Kristi födelse. Han försöker i ett stort arbete att i tio kapitel samla all kunskap om byggenskap. Som konservativ arkitekt förespråkar han tydligt de grekiska stilidealen. Han diskuterar byggnadsmaterial, placering av byggnader och städer. Planering av husets olika rum i rätt väderstreck är viktig för ljuset, värmen och fukten påverkar hälsan. Den förnämsta byggnaden är givetvis templet, och proportionerna på kolonner och deras inbördes avstånd är synnerligen viktigt.

En intressant signal är att Vitruvius och hans samtida inte alls såg på jorden som en platt yta utan var väl medvetna om rundningen och att det fanns en rotation och två poler. Sedan var inte alla detaljer riktigt rätta i universums konstruktion.

Blyrör till vattenledningar avrådde författaren ifrån, redan på 20-talet f Kr. Han var väl medveten om risken för förgiftning och rekommenderade rör av lera.

Vitruvius bok om arkitektur anses vara den mest inflytelserika arkitekturhandboken i historien, både beundrad och kritiserad.

onsdag 9 januari 2008

Den gode tolken

av John le Carre



Bruno Salvatore, kallad Salvo, har vuxit upp i Kongo som son till en irländsk missionär och en afrikans kvinna. Som vuxen, i trettioårts ålderna arbetar han som tolk, med kunskaper i många afrikanska språk. Han är gift med en framgångsrik journalist, paret håller på att glida ifrån varandra. Han har ett hemligt tolkuppdrag, som inte hustrun känner till. På deltid arbetar han åt den brittiska underrättelsetjänsten med att tolka bandinspelningar.

En kväll möter han under tolkarbete vid en dödsbädd på ett sjukhus i London en afrikansk sjuksköterska, Hannah. Det inleder ett förhållande, och nästa dagar kallar Aldos chef mr Anderson honom till ett nytt uppdrag. Nu är det ett fältuppdrag. Han utrustas och förs snabbt till uppdragets ledare Maxie. Inom ett par timmar flygs en grupp män med Salvo, kallad Brian Sinclair, ut från England till den hemlig plats. Målet eller uppdraget känner de inte till.

En hemlig ö någonstans, troligen i Nordsjön blir platsen för en endagskonferens ledd av Philip och Maxie. Salvo/Sinclairs uppgift blir att tolka krigsherrar från östra kongo som möter en Kongos frälsare med gott rykte i världen. Öppen tolkning under mötessessionerna, och ner till källaren för att avlyssna via dolda mikrofoner under pauserna. Salvo förstår snart att frälsaren är korrupt, åldrande och hungrig efter makt har han sålt sig till syndikatet. Syndikatet är ute efter metaller som finns i lager vid några utvalda gruvor i östra Kongo. Salvo blir öronvittne till tortyr av motsträviga förhandlare och bryter med syndikatet genom att stjäla avlyssningsband och försöka informera om problemen när han kommer tillbaka till London.

Då börjar hans problem givetvis på allvar, att gå till överordnade och politiker i hopp att de ska avbryta operationerna när de själva är inblandade fungerar inte.

tisdag 8 januari 2008

Reflexioner

av Nicodemus Tessin dy

Reflexioner över de fem kolonnordningarna när en ordning skall ställa ovanpå en annan. Ämnet kanske inte är helt aktuellt för nutida byggmästare, men uppenbarligen något som tagits stor hänsyn till från antiken och framåt. Utgångspunkten för Tessin är den romerske arkitekturskribentens Vitruvius berömda "Tio böcker om arkitekturen". I den ställer han upp en regel om hur mycket den över kolonnen skall förminskas i förhållande till den nedre när man bygger i flera våningar. Träden är grovas vid roten och minskar sedan tjocklek högre upp, så det är en naturens skönhetsregel som arkitekten har att följa. Vitruvius utsattes för mycket kritik under renässansen och barocken, och Tessin instämmer i den kritiken och visar på goda exempel i Rom och Paris där man brutit med reglerna och nått goda resultat. Den här lilla boken författades omkring 1715 av Nicodemus Tessin dy som en gåva till sonen Carl Gustaf Tessin inför dennes studieresa till Paris. Författarens avsikt var uppenbarligen att den skull tryckas med sonen som författare, för att ge honom en snabbstart inom internationell arkitektur.

Observationer

av Nicodemus Tessin dy

Observationer Angående så wähl Publiqve som Priuate huus byggnaders Starkheet, beqwämligheet och skiönheet, in rättade, effter wår Swänska Climat och oeconomie. Den fullständiga titeln är en tämligen fullständig innehållsförteckning över den lilla skrift. Boken är baserad på arkitektens handskrift från 1714, där han delar med sig av tankar om hur ett hus bör planeras och byggas, materialval med hänsyn till brandsäkerhet och råttsäkerhet. Något om planlösningar. Boken är inte transkriberad, utan innehållet är författaren egna ord på hans eget språk, precis som i titeln. Det här är en bok där man gör klokt i att läsa noterna parallellt med texten. Det underlättar förståelsen av ämnet väldigt mycket.

måndag 7 januari 2008

Den femtionde frälsaren

av PC Jersild

Tiden är 1790-talet och platsen Venedig. Ciacco är ung och skicklig stenograf. Han lever tillsammans med sin vän Jacopo lever han ett fattigt och sorglöst liv. Han missköter sitt arbete med att stenografera ner pjäser på teatern åt en tryckare som sedan säljer dem. Fullständigt analog olaglig fildelning. Genom sina kunskaper kommer han i kontakt med den märklige fången Magadlenus, med markisinnan Leofanti och med radikala kretsar i staden. I alla fallen blir han den som skall nedteckna det som sägs. Markisinnan dikterar sin dagbok för honom, hon är en mycket vidlyftig dam, före detta operasångare med sängliggande markis undanstoppad i palatset. Magadlenus bekännelser är många och förvirrande när det gäller framtiden. Men det är berättelsen om sitt ursprung som skapar mest oro. Han är den femtionde generation i rakt nedstigande led från Jesus. Boken skrevs på 1980-talet och Jersild säger i ett efterord att han tagit del av den då utkomna "Heligt blod, helig gral", som blev så omdiskuterad när Brown skrev sin roman. Det blir Ciaccio som genom sina anteckningar får vårda hemligheten och föra den vidare till nästa generation av Messiasättlingar.

fredag 4 januari 2008

Scenografi för ett ståndsmässigt liv

av Kajsa Bjurklint Rosenblad











Under den andra halvan av 1800-talet byggde adeln slott i Skåne i en unik omfattning. Boken analyser det faktorer som drev fram denna byggvåg. Den godsägande adeln var på väg att marginaliseras som politisk grupp. Den utgjorde inte efter 1866 en grupp med särskild plats i samhället. Samtidigt var det en grupp med historia och värderingar som skulle försvaras. Slotten i Skåne under tidigt 1800-tal ansågs omoderna 1700-tals herrgårdar. Medeltid och renässansborgar fanns det inte många av. När byggande satte igång fanns behovet båda att ska behålla sin ställning som utvald och att använda historien. Därför blev det historiska stilar som blev det önskvärda vid ombyggnader eller nybyggnader. Vid mitten av 1800-talet dominerade medeltidsborgen, senare renässansslottet. I inget av fallen var intresset att ta fram en äkta gammal stil, utan istället att använda element ur det gamla för att bygga ett hus som samtidigt var ståtligt, adligt, och en så bekväm bostad som det var möjligt. Bristen på svenska arkitekter och avståndet till Stockholm gjorde att påfallande ofta danska arkitekter blev anlitade. Författaren har inte funnit att det berodde på att man önskat söka sig tillbaka i historien till en tid när Skåne var danskt, utan framförallt berodde på att tillgången till skolade danska arkitekter var större.