Tiberius
av Gunnar Dahl


En omvärderande historia om Tiberius. Han har ofta framställts som en av de grymmare och mer hänsynslösa av romartidens kejsare. Men i den här boken försöker författaren finna andra, bättre sidor hos personen. Han blev Augustus efterträdare på ett osannolikt sätt. Hans far hade deltagit i motståndet mot Ceasar, och Tiberius fick mot alla odds plats vid kejsarhovet redan som barn. Senare adopterad av Augustus. Men före honom i rang att ärva makten fanns många unga män, som alla dog i unga år. På sin ålderdom kunde Augustus bara konstatera att Tiberius fanns kvar som den naturlige arvingen.

Han var en meriterad fältherre med många års erfarenhet av krigföring. Under ett hårt liv med många intriger stelnade människan Tibeius, som aldrig varit någon gladlynt person. De sista åren tillbringade han i sitt palats på Capri i självvald isolering. Boken berättar om Tiberius både historiskt och i romanensform. Det är i Villa Jovis som romandelarna utspelar sig. Under en kväll och natt i slutet av hans liv minns och tänker den gamle mannen medan han söker efter vila och sömn.

Isakskatedralen
av Kari Hotakainen

Paavo vaknar på sjukhus efter ett slaganfall. Han är änkling, 70 år gammal. Han upplever förnedringen att inte bli behandlad med värdighet och som en vuxen människa. en olöst konflikt med ende sonen driver honom att resa till Sankt Petersburg. Där arbetar sonen som förgyllare på Isakskatedralen som håller på att renoveras till stadens jubileum. Fadersstoltheten blandas med motsättningarna. Kontakten har varit dålig, sedan sonen blev troende och Paavo är ateist. Paavo är inte någon helt alldaglig människa utan går ofta sina egna vägar och hamnar i konflikter med sin omgivning.

Kejsare och generaler

av Adrian Goldsworthy

Den romerska republiken var utpräglat erövringsinriktad. Under ett par århundraden före Kristi födelse utnyttjade den sin organisation och sin styrka för att utöka sitt territorium och bli en stormakt. Det kunde ske genom att skapa en effektiv krigsmakt av väl motiverade soldater, ledda av härförare som valdes av senaten. Republikens fall och övergången till kejsardöme under första århundradet f Kr möjliggjordes genom förändringar i den militära organisation. Från att ha varit fria republikens män som gjorde sin väpnade plikt förändrades armén till en yrkesarmé där soldaterna hade sin lojalitet till befälet snarare än till staten. Då blev de snara att stödja uppror som om de lyckades kunde bli lönsamma för dem. Därför Sullas och senare Ceasars kupper som införde militärdiktaturer. Under Augustus tid var det i stort slut med erövringstågen och legionerna blev gränsvakter. Förutsättningar för generalen förändrades under kejsartiden. Från att ha varit staten uppburne hjälte, firad med triumftåg under republiken, blev han ett potentiellt hot mot härskaren. Därför upphörde triumferna, kejsaren tog alltid äran för krigiska framgångar och många av dem fanns gärna med vid fälttågen för att kontrollera och styra.

Järnålder

av J M Cotzee

Samma dag som Elizabeth Curren får besked om sin obotliga cancer bosätter sig en luffare i hennes trädgård. Platsen är Sydafrika och tiden 1980-talet. Landet håller på att upplösas precis som Elizabeths kropp. Hon lever ensamt, och boken är en dagbok som hon skriver över sina sista månader, med tanken att den ska skickas till hennes enda barn, dottern som har lämnat Sydafrika för alltid och sedan många år bor i USA. Elizabeth försöker driva bort det nya och utmanande men har inte kraft för det. Först luffaren Vercuril, sedan husan Florence tonårige son Bheki, därefter hans kamrat John. De kommer till huset och tar plats i hennes tillvaro, visar liten eller ingen tacksamhet när hon försöker vara vänlig. De svartas uppror har börjat. De har ingen anledning att vara tacksamma mot vita. Elizabeth reser omkring i sin lilla Morris som är i så dåligt skick att hon alltid måste ha med sig någon som skjuter igång den. Hon upplever på när hålla mötet med det svarta upproret, och makten hårda svar då hon är med om att de tonåringar som hon känner dödas av polisen. Till slut sjunker hon in i dvalan, med den samtidigt opålitlige och trogne Vercueil vid sin sida.

Marathon

av Tom Holland

Boken berättar om Persien och Greklands utveckling fram till de stora slagen i början av 400-talet f. Kr. Persien som blev en ledande stormakt i sin del av Asien under stamhövdingen Kyros som utvidgade området och blev kung över ett väldigt rike. Dareios och hans son Xerxes som härskade över ett världsimperium, från Indien till Egeiska havet. På andra sidan det havet utvecklades små stadsstater i olika riktning. Sparta, totalitärt och militariserat, med förtryck av grannstaterna som ledande princip. Aten som utvecklades till en märkligt demokratiskt stad, sedan man funnit att fri medborgare skulle göra landet, Attika, kraftfullare. När den Persiska stormakten efter strider mot joniska greker i nuvarande västra Turkiet bestämde sig för att erövra Europa var styrkeförhållandena mycket ojämnlika. Stormakten mot några småstater, som dessutom alltid var oense eller t o m i krig med varandra. Perserna släppte loss sin krigsmakt år 490 men blev hejdade av Atenare i slaget vid Marathon och återvände hem. Sedan kom många uppror emellan som kung Xerxes hade att ta hand om innan han mobiliserade hela sitt rikes krigsmakt, kanske 2 miljoner man, att marschera över Bosporen på pontonbroar och in i Grekland. År 480 inledde man det fruktansvärda anfall som inte ens spartansk tapperhet vid passet Thermopyle kunde hejda. Aten brändes, men när den persiska flottan skulle slutföra attacken krossades de slug grekisk taktik vid Salamis. Xerxes återvände hem. En gemensam grekisk armé rensade upp och återtog sitt territorium, och allt återgick till det tidigare tillståndet med en persisk stormakt som stannade i Asien och grekiska småstater som grälade vidare.